En sorts sorg… Dag 42

Sorg kan handla om så mycket. Vanligt när man pratar om sorg och bearbetning av sorg är att man menar sorgen efter en förlust, när man har förlorat en person, ofta en närstående. Men sorg kan också vara saknad av något man aldrig haft, som känns som ett hålrum inom en. Eller sorg kan vara över en period som tar slut. 

Jag sörjer en plats, en faktisk, konkret lägenhet. Jag tittar på bilder och minns köksbänken i trä, hur den kändes både mjuk och hård under mina fingrar. Jag minns hur jag gick till fönstret på natten när jag inte kunde sova och tittade ut över staden. Jag såg hur det lyste i vissa fönster och undrade om människorna där var sömnlösa som jag. Jag minns hur jag kunde se molnen dra ihop sig till oväder, och hur dimman la sig över ön. Jag tittade ner på marken bakom huset där råddjursfamiljen ibland låg och vilade. Jag visste att de inte kunde ses av människorna vid busshållplatsen. Bara jag såg. Det var ett speciellt ställe, där jag hade ett annat perspektiv på världen. Jag var lycklig där, tror jag. Mådde bra iallafall. Snart är det inte mitt längre och jag sörjer. 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Känsloliv, Minnesbilder och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s