Känn ingen sorg för mig, Stockholm. Dag 27. 

Två dygn på besök i Stockholm, min gamla hemstad. Jag flyttade härifrån bara förra året, till Uppsala där min särbo, numera sambo, bor. Jag hade fått jobb där också så det fanns flera skäl att flytta. Men jag trodde aldrig det skulle gå så fort att vänja mig av med Stockholm. 

Redan när jag var barn och växte upp i Tyresö drömde jag om att flytta in till centrala stan, jag ville bo mitt i smeten, ha nära till allt och kunna vara anonym. Jag kom att älska även andra  storstäder, London, Paris, Barcelona mfl. och njöt av att promenera på egen hand och sitta i mina egna tankar på ett café eller i en bar. Jag upplevde en stark frihetskänsla när ingen kände mig. Jag gick gymnasiet på söder och trivdes med att ta bussen till stan varje morgon. När jag fyllde 40 lyckades jag uppfylla min livslånga önskan om att bo i ett gammalt hus i centrala stan. Min då 16-årige son och jag lämnade särbo, kompisar, gamla skolor och jobb och bosatte oss på Kungsholmen. Jag älskade att bo där, inom några hundra meters radie hade jag ett 40-tal restauranger, bussar och t-bana utanför porten och till och med Rålis, bästa parken för hundpromenader och picknickar fanns runt hörnet. Till slut började jag dock längta efter lugnet på landet när jag fick semester och var slutkörd av mitt stressiga jobb. Och så när jag träffade mannen från Uppsala började jag lämna staden då och då. Det gick bra, jag kände ingen saknad. Vi köpte ett fritidshus på landet där vi var helger och semestrar och jag lärde mig att njuta av tystnaden och fågelsången. Jag antar att det var en process, inget plötsligt hugskott, att lämna storstan, trängseln, köerna och ljudnivån. 

Min högkänslighet (HSP) innebär att jag blir väldigt trött av många intryck, folkmassor, ljud och rörelse. Den har blivit än mer tydlig de senaste åren. Åldern spelar säkert in och även min utmattning förra året har gjort mig ännu mer känslig för allt som liknar stress. Nu när jag är i Stockholm orkar jag inte gå på stan länge, jag letar snabbt efter ett lugnt hörn på en restaurang för att njuta av ett glas vin och vila fötterna. Jag ser fram mot att åka hem till Uppsala, där finns nästan allt jag behöver inom en 5-10 minuters cykeltur.   

Advertisements
Det här inlägget postades i HSP - om högkänslighet, Känsloliv och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Känn ingen sorg för mig, Stockholm. Dag 27. 

  1. miatankar skriver:

    Jag gillar att besöka Stockholm, promenera runt, men tror inte jag skulle vilja bo där mitt i smeten. Det är gott med litet lugnare runt knuten… 😉

    Liked by 1 person

  2. Camilla skriver:

    Stockholm är speciellt, det är alltid lika skönt att åka därifrån. Även om man haft en bra dag där. Fast det blr glesare och glesare med besöken. För mycket trafik, för mycket folk ….

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s