Tack, Mankell, för alla goda lässtunder!

Böcker

Henning Mankell gick bort häromdagen. Han var inte särskilt gammal och han hördes i debatter och han skrev  fortfarande. Det är sorgligt när någon dör för tidigt, som man säger, Mankell kommer dock att leva vidare genom sitt verk. Han har skrivit så ofantligt mycket olika sorts litteratur.

Jag minns åren på 90-talet då jag läste Wallander-deckarna. I en period kändes det som att jag levde med Kurt Wallander, han fanns där varje kväll och jag undrade varje morgon vad han skulle göra härnäst. Det var blodiga kriminalfall men med ett starkt samhällsengagemang som gjorde att jag inte tröttnade på genren. Henning Mankell skrev barn- och ungdomsböcker också: till exempel serien om Joel som började med ”Hunden som sprang mot en stjärna”. De böckerna läste min son i sin bokslukarålder. Och berättelserna om Sofia i Moçambique, den första ”Eldens hemlighet”, läste jag tillsammans med min högstadieklass när jag arbetade som svensklärare runt millennieskiftet. Jag fick smak för Mankells skildringar från Afrika och läste vidare hans tidiga romaner därifrån, som ”Leopardens öga”.

Den senaste av hans böcker jag läst var nu i somras när jag hade svårt att slappna av och ta mig in en roman, men ville verkligen försöka koppla av med en bok på landet, då valde jag en av Mankell för att jag visste att hans böcker både är lättlästa och intressanta: jag läste ”Minnet av en smutsig ängel” från 2011. Det är en berättelse från Östafrika för ca 100 år sedan – intressant, spännande och med människor som man lär känna och helst inte vill lämna när boken tar slut – det var så Henning Mankell skrev!

Annonser
Det här inlägget postades i Böcker och film och annan kultur och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Tack, Mankell, för alla goda lässtunder!

  1. Jag har faktiskt inte läst Mankells böcker. De passar inte mig riktigt. Vad trevligt att du har en genre som du verkligen tycker om.

    Gilla

    • monasaw skriver:

      En av de roliga sakerna med Mankells författarskap är att det just består av olika genrer: barn- och ungdomsböcker, deckare, romaner etc. Synd att du inte prövat, hur vet du att dhans böcker inte passar dig?

      Gilla

  2. Charlotte skriver:

    1994-1995 läste jag ALLA de böcker Henning Mankell dittills hade skrivit. Ibland kändes det nästan som att jag kikade in i hans liv. Jag lärde känna miljöerna, personerna och såg hur han återanvände dem i olika genrer. Jag bodde då i en grannby till Trunnerup som Henning delvis bodde i när han skrev Wallander-sviten. Min dåvarande man jobbade med Drama på SVT och de började filma böckerna. Jag träffade Henning vid några tillfällen och intervjuade honom. Han upptäckte att jag nästan kunde mer om hans böcker och personerna i dem att han bad mig skriva om varje bok till Ordfront, som då var hans förlag. Så jag skrev både om Henning och hans böcker och i flera år var det det pressmaterial som skickades ut. Så jag fick en väldigt speciell relation till allt det där.
    En tidig bok, som jag tycker är en riktigt pärla, och som är ganska okänd, är Daisy Sisters, en av få tidiga böcker med kvinnor i huvudrollerna. Den rekommenderar jag dig varmt att läsa.
    Detta gjorde att jag läst lite av hans produktion från 2000-talet, jag vart väl lite mätt. Men det fanns ju ett skäl till att jag bestämde mig för att läsa allt. Jag gillade det ju. En av de bästa i Wallander-sviten tycker jag är Den vita lejoninnan som handlar om Sydafrika … och är en berättelse som skulle kunna ligga nära verkligheten. Du som ännu inte läst Mankell… här finns en guldgruva. ❤

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s