Måleri – att våga!

Jag vågade mig på att gå en målarkurs denna sommar. Jag, som fick en etta i betyg av en illvillig teckningslärare i sjuan, och som alltid ansett mig inte kunna rita eller måla, vågade prova. Jag har ju de senaste åren försökt bryta sådana mönster hos mig själv, jag provade att sjunga i en ”alla kan sjunga-kör” för ett par år sedan fast jag hade fått i mig sedan barnsben att ”i den här familjen kan vi inte sjunga!”. Tänk vad mycket som sägs till en som barn hindrar en sedan från att ens försöka! Utsagorna man hör från sina föräldrar blir liksom till sanningar som inte går att ifrågasätta.

Jag har iallafall börjat ifrågasätta mycket på senare år, så jag ville se om jag kunde uttrycka mig via måleri, och inte bara genom att skriva som jag redan gör. Jag älskar ju att titta på konst och kan bli så tagen av vissa konstnärer och deras uttryck. Jag hittade en liten annons på en anslagstavla på landet nära vår nya sommarstuga, en annons om ett galleri och konstkurser. Jag anmälde mig till en helgkurs efter att jag kollat att man kunde vara total nybörjare.

VedicArt, kallas det. Jag fick prova på att måla bara utifrån mig själv, mitt inre, utan regler eller rätt/fel. Vi lärde oss inga tekniker, men fick många tips och de fem första principerna i denna lära.  Tre dagars måleri utifrån lust och skaparglädje! Första dagen kom jag hem helt utmattad, trött i både kropp och själ – jag hade ju jobbat hela dagen med min högra hjärnhalva, vilket inte är något man gör i vardagen. Andra dagen kom jag hem förtvivlad, jag lämnade ateljén innan dagen var slut och kände att det jag gjorde var värdelöst, fult och hur skulle jag kunna hitta mitt eget uttryck! Allt kändes hopplöst. (Jag gick och badade, pratade av mig och sov djupt.) Tredje och sista dagen kom jag till Skaparladan och såg mina påbörjade målningar på nytt. De var inte alls så hopplösa som jag tyckt dagen före, jag fick tillbaka hoppet och lusten att fortsätta måla.

Det var en process att gå igenom, och jag är glad att jag gjorde det. Nu vågar jag måla. Jag litar på att det jag gör är rätt om det känns rätt för mig. Det är det som är viktigt!

20140710-184004-67204201.jpg

Annonser
Det här inlägget postades i Böcker och film och annan kultur, Känsloliv. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Måleri – att våga!

  1. Therese skriver:

    Vedic Art är det bästa man kan göra! Känner igen så mycket av det du beskriver. Blev klar med sjutton principerna i slutet av juni. Och det är definitivt inte slut där. Mer Vedic Art åt folket och framförallt, mer Vedic Art i bildundervisningen i skolan! Det finns inget rätt och fel, bara glädje!

    Liked by 1 person

  2. Leif Grytenius skriver:

    Åååååååååååå så härligt 🙂

    Jag har nyss gått en helgkurs i Vedic art. Det var en omtumlande helg som jag gärna gör om.

    Ha de bäst
    Leif

    Liked by 1 person

  3. theresemabon skriver:

    Kul! Jag tror att du verkligen skulle gilla att måla mandala – eller att prova en eftermiddag att måla med ditt hjärta. Då använder man bara sina händer (= hjärtats penslar) och smetar och kletar in färgen på duken. Gillar verkligen att skapa och låta det som kommer fram vara det vackra som kan där och då!

    Liked by 1 person

  4. Ping: Vara i nuet – del 2. Dag 17. | En stund på jorden

  5. Ping: Gatufotografi #1. Dag 76 | En stund på jorden

  6. Ping: Utlopp. Dag 90  | En stund på jorden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s